torsdag 24 juni 2010

Jeeeesus vad jag har saknat att aka tag, och inte nog med det LANGSAMMA tag. ar det inte nat mer underbart an nar tagen borjar ga i gangstakt och man undrar om man kommer komma fram klockan 5 eller 7 pa morgonen? men ash, jag alskar det nog anda, lite iaf, for har behandlar dom tagen som nagot heligt. nagot som knappt existerar, nagot som ar valdigt exlusivt. men jag sager inte nej, stolarna ar iaf fantastiskt skona.

Quebec city har latt dom skonaste manniskorna dock. Jag kampar runt med min knapp existerande franska och lever bestamt och troget vid Martins sida. Jag tackar han for mitt liv (jag tackar drew ocksa for han ar den mest underbara manniskan ever och om jag int ehade honom skulle allt va svart