So runs my dream, but what am I?
An infant crying in the night
An infant crying for the light
And with no language but a cry.
You don't know how lovely you are
I had to find you, tell you i need you
Ibland, ibland sa gar livet lite for mycket upp och ner for att jag ska hanga med. Nagon drar mig upp med snaran slingrandes kring min mage, alldles for for uppat, slapper och jag faller mot marken. Sen knyter mn snaran igen, jag dras upp likt uppskjutet pa liseberg och aker ner sa som hojdskracken. Jag orkar inte. Jag orkar inte ta tag i det. Jag orkar inte soka i fakta, jag ar radd for vad jag kommer hitta. Jag hatar tvetydlighet. Sag som det ar for skjutton. Nu har jag typ tagit upp tre-fyra olika bekymmer i nagra meningar, sa allt ar inte direkt kopplat. Inte alls.
Bah, jag tror jag ska ga och dricka kaffe. Det ar det jag gor bast nar bekymmer verkar omringa mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar