Om ni kunde forsta vad dom tva senaste dagarna har fatt mig att vaxa. Hopp ar ett litet ord som betyder mycket. Om jag bara kunde visa er, hur mycket jag hoppas pa mig sjalv nu. Hur mycket jag krigar i mitt huvud. Hur mycket krig det pagar dag som natt, som jag i vanliga fall skulle lagt mig i, lagt mig ner pa marken, gatt in pa toaletten, fallit, och gratit. Jag inser att det ar sahar det kommer vara i mitt huvud nu. Men om ni visste hur mycket jag vill det har, om ni kunde fa se den lilla lilla gloden som anda ar tand i mig nu, so aldrig har vart dar innan. Inte dom senastre 3 aren i vilket fall som helst.
Det ma sa vara bara en litet varmeljus dar inne i magen, men det varmer och jag vill inte ge upp.
Snalla tro pa mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar